Logga in

Allmänt

Skyddsanordningar för fordon, eller räcken som de kallas i dagligt tal, har till uppgift att mjukt fånga upp ett fordon vid en påkörning och föra tillbaka det på ett kontrollerat sätt till vägbanan. Den som kör på räcket ska ju inte skadas eller på annat sätt råka mer illa ut än om man kört av vägen.

Det finns räckestyper för olika fordon från personbilar upp till 38 tons lastbilar. Den testade påkörningshastigheten är max 110 km/h med en bil som väger 1 500 kg. Väg- och broräcken är vanligen inte anpassade för att hantera påkörning av motorcyklister eller andra oskyddade trafikanter. Det finns emellertid tillsatser och utföranden på räcken som tar hänsyn även till dessa grupper.

Räcken används för att:

- Förhindra att fordon kör på fasta hinder.
- Förhindra att fordon kör av vägen med stora skador som följd, egna och/eller andras.
- Förhindra fall, snö- och stensprut.
- Förhindra mötesolyckor.

Användningen av mitträcken (tot. över 500 mil installerat 2013) för att förhindra mötesolyckor har en avgörande betydelse för den kraftiga reducering av antalet allvarligt skadade och dödade i trafiken som vi kunnat notera i Sverige under de senaste decennierna. Sverige har ett av de absolut lägsta dödstalen i världen per 100 000 innevånare som dör i trafiken!

Räcke
När en skyddsanordning inte fungerar som den ska kan följderna bli mycket allvarliga.

räcke2
Eller när den används och placeras felaktigt.

CE-märkning

Skyddsanordningar för fordon, ska ha klassificerade egenskaper som visats i tester. Kraven för att nå en viss klass och även få CE-märka skyddsanordningen regleras av standarder i serien SS-EN 1317. Från 1 juli 2013 är det ett lagkrav att skyddsanordningen ska vara CE-märkt.

Intyg om överensstämmelse med kraven i SS-EN 1317-5 utfärdas av ett anmält organ och medför att tillverkaren kan CE-märka sin skyddsanordning.

CE-märkning gäller för:
- Väg- och broräcken ( t ex balk-, rör-, betong- och linräcken)
- Krockdämpare (även kallat absorbenter)

>Länk
En förteckning över medlemsföretagens CE-märkta skyddsanordningar där går det även att ladda ner intyg om överensstämmelse som det anmälda organet utfärdat.

För tillfället (sept 2013) omfattas inte:
- Vägräckesändar och övergångar (Regleras av 1317-4 som är en ENV standard som ej medger CE-märkning enl gällande tolkning)
- Förankringar
- Sammankopplingselement mellan olika räcken
- Slänträcken(Regleras av TRVMB 350, kapacitetsklass N2S)
- Räcken för temporärt bruk (regleras av 1317-2, klassas T1, T2 eller T3)
- Betongräcken som gjutes på plats (räknas som ”works”)
I de flesta fall krävs då istället ett godtagande av skyddsanordningen utfärdat av Trafikverket,

>Länk till ’’Skyddsanordningar som inte omfattas av krav på CE-märkning’’

De CE-märkta räckena ska bland annat ha en montageinstruktion och Trafikverket ställer krav på att det ska finnas en ansvarig montör på plats som kan uppvisa kompetensbevis för den räckestyp som monteras. Efter avslutat montage ska ett skriftligt intyg överlämnas där det framgår att räcket monterats enligt tillverkarens instruktioner.


De huvudsakliga beståndsdelarna i räcken är

rackesskiss
Skyddsanordningarnas klassade egenskaper

Vid upphandling av en skyddsanordning krävs att det görs ett aktivt val av typ samt anordningens egenskapsklasser.
Standarden 1317-2 innehåller lite förenklat 15 st klasser som i steg talar om vilken typ av fordon ett räcke är avsett att klara av. Från den minsta 900 kg bilen upp till en trailerdragare på 38 ton. Vid kollisionstesten mäter man även hur mycket räcket böjs ut och det teoretiska krockvåldet som en person i fordonet utsätts för. Krockegenskaperna som anges var de som anordningen presterade vid testtillfället under de förutsättningar som då rådde. I verkligheten avviker förutsättningarna på många sätt (t ex räckeslängd, fordon, träffvinkel, kurvor, väglag) och därför är egenskaperna inte en ”absolut sanning” i alla lägen utan ett sätt att åstadkomma en jämförande beskrivning av funktionaliteten hos olika skyddsanordningar under vissa givna förutsättningar.

test

Kollisionstesterna görs av ackrediterade testinstitut. Bilden visar dock ett ej standardiserat prov på lutande vägräcke.

Väg- och broräcken för permanent bruk har följande egenskaper som klassas vid kollisionstesten:
- Kapacitetsklass N1 lägsta t o m L4 som är den högsta. I Sverige används vanligen N2 för väg (1 500 kg personbil, 110 km/h) och H2 ( 13 000 kg stadsbuss, 70 km/h) för bro.
- Arbetsbredd W1 som är minsta i åtta steg till W8 största arbetsbredden (normaliserade värden). Även dynamisk utböjning anges, Dm.
Skaderiskklass A, B eller C där klass A har lägsta krockvåldet.
- Fordonsinträngning, klass VI1 t o m VI9 som anger ökande värde i 9 steg från ≤ 0,6 m till över 3,5 m
..samt ytterligare en egenskap som klassas utifrån själva konstruktionen:
- Snöplogsklass 1 t o m 4 där klass 4 ska klara de högsta påkänningarna från vinterväghållning.

Krockdämpare testas endast med personbilar 900, 1300 eller 1500 kg enligt SS-EN 1317-3 och finns i 2 huvudtyper avledande eller icke avledande. Egenskapsklasserna är:
- Hastighetsklass 50 upp till 110 km/h
- Skaderisklass A eller B där A har lägst krockvåld
- Utböjningsklass D1 t o m D8 där D1 är minsta utböjning
- Fordonsrörelseklass Z1 t o m Z4 och Z1 uppvisar den minsta fordonsrörelsen vid kollisionstest

Därutöver väljs geometri, parallell eller koniskt krockdämpare.

Barriärer och utrustning för vägarbetsplatser s k ”tung avstängning”

Skyddsanordningar som används vid vägarbetsplatser för tung avstängning ska klara minst kapacitetsklass T2. De kan även vara klassade och testade för permanent bruk fast de ofta används temporärt. Barriärelementen är vanligen tillverkade av stål eller betong. De ställs upp och kopplas ihop ute på arbetsplatsen enligt en Trafikanordnings (TA)-plan. Produkterna ska vara tillåtna för användning av Trafikverket.
> Länk till aktuella beslut.


Korrosionsskydd

Varmförzinkning är helt dominerande som korrosionsskydd på räcken. I korthet så fungerar detta så att zinken offrar sig istället för stålet så länge det finns zink kvar. Zinkens förmåga att verka som korrosionsskydd för järn och stål har varit väl känt i flera århundraden.
Generellt tillämpas i Sverige ett högre krav på zinkskikt (och därmed korrosionsskydd) än i övriga Europa genom en nationell bilaga i standarden SS-EN ISO 1461:2009. Vanligen krävs zinkskikttjocklek Fe/Zn 115 enligt tabell NA.1.


Projektering

Vid projekteringen finns många olika förutsättningar och krav att ta hänsyn till för att välja mest lämpade skyddsanordning och de egenskapskraven den ska ha. Trafikverket utfärdar också kravdokument som ska uppfyllas t ex TRVK Bro och VGU (Vägar och Gators Utformning) som är tvingande för statlig väghållare. Till sin hjälp har projektören även beskrivande texter i AMA Anläggning som utges av Svensk Byggtjänst och TRV AMA Anläggning som är Trafikverkets tillägg och ändringar. Dokumenten uppdateras relativt ofta och kräver regelbunden bevakning om den projekterade entreprenaden ska följa gällande krav.
Projekteringen är mycket viktig för att det i slutänden ska bli en trafiksäker räckesentreprenad med god driftsekonomi.

>Beräkningsprogram Pilhöjd och Båglängd


Utbildning

Räcken ska rädda liv!
Felaktigt val av skyddsanordning eller brister i montage och underhåll kan ge helt motsatt effekt och dessutom skapa en falsk känsla av säkerhet. Rätt kompetens från projektering till färdigt montage är nyckeln till en trafiksäker vägmiljö. Trafikverket kräver också kompetensbevis bl a av ansvarig räckesmontör.
SVBRF satsar mycket på utbildning och har tagit fram eget kursmaterial, som uppdateras löpande. Kurserna (som vanligen genomförs under lågsäsong jan – april) riktar sig till alla personer som på olika sätt arbetar med skyddsanordningar för fordon, där projektörer och inspektörer/kontrollanter utgör speciellt prioriterade grupper. Såväl allmänna räckeskurser som riktade och/eller anpassade utbildningar genomförs.

Auktoriserad montör

Efter genomgången teoretisk utbildning med godkänt prov kompletterat med praktik på olika räckestyper auktoriserar SVBRF räckesmontörer. Kompetensbeviset visar vilka skyddsanordningar montören är utbildad för och accepteras av Trafikverket.

>Länk till information om Montörsutbildningen

>Länk till de kurser som genomförs i SVBRF’s regi.